ellascity.blogg.se

Förra veckan så var vi på hästkliniken med den här hästen. Han har nämligen varit sjuk, eller snarare fått stora "blåser" / "bölder" lite överallt. Vi vet inte vad det är eller vad det är. Så vi åkte in för att kolla upp det. Det kändes som ett stygn i hjärtan, när vi fick beskedet att bulorna kanske var tumörer. Tumörer som i cancer. Min mamma hade pratat om att det kunde vara tumörer innan vi hade åkt dit, men jag hade bara lyssnat med halvaörat. Det kändes ju helt omöjligt att denna fina hästen kanske skulle behövas avlivas för ett par bulor, när han dagen innan hade hoppat omkring i hagen.

Vetrinären tog ett par blodprover och sa att vi kunde inte vara säkra på att det inte var tumörer förrens analysen hade kommit, samtidigt som hon sa "men det ser inte ljust ut".

Nu sitter jag iallafall här hemma med hjärtat i halsgropen i väntan på beskedet som kommer att avgöra om den här fina killen kan botas eller om han kommer bli tvungen att sövas ner. Det känns fruktansvärt att ens uttala orden, och ännu mer att ens tänka tanken...